Skrivet av Stefan Nyholm

Bland de kristna finns det många olika åsikter om hur vi ska leva ut vår kärlek. Förr var det regel att unga kristna gifte sig innan de flyttade ihop. Idag är det många som inte tycker att det är så viktigt att hålla på en sådan regel.
Stefan Nyholm går i denna artikel emot detta. Stefan menar att sexualiteten är god och att Gud gett den till oss människor. Men Stefan menar också att sexualiteten hör hemma inom äktenskapet. Något fint värt att vänta på. "Sex och sånt". Vad säger Bibeln? Är den positivt eller negativt inställd till sexualitet?

Positiv, naturligtvis, eftersom Gud har skapat den. I skapelseberättelsen framställs den som något gott både för fortplantningen och för människornas glädje. Syndafallet bestod inte i någon sexuell synd, eller i att Adam och Eva låg med varandra.

Den positiva bilden förstärks ännu mer i Höga Visan.

Jesus påminde om Guds plan i Första Mosebok, när det gäller samlivet mellan man och kvinna (se Matteus 19:4-6).
Det är tydligt att det sexuella samlivet hör hemma i äktenskapet mellan en man och en kvinna, där de har lovat varandra livslång trohet.

Sexualitet och synd
Som vi redan sagt, har Bibeln en positiv grundsyn på sexualitet. Det är inte synd att ha sex! Däremot använder Bibeln två begrepp för att beskriva hur sexualiteten levs ut utanför äktenskapet: äktenskapsbrott och otukt.

Äktenskapsbrott är ett sexuellt förhållande mellan en gift person och någon annan än den äkta maken/makan, exempelvis Andra Mosebok 20:14: "Du skall inte begå äktenskapsbrott."

Otukt är sex mellan ogifta, från grekiskans porneia, all sex utanför äktenskap, exempelvis Matteus 15:19f:
"Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. Sådant orenar människan".
Jesus trycker på att det är redan i tanken/hjärtat som synden blir till. Inte i den fullbordade handlingen.

En ny början
Något väldigt viktigt, som också Värt att vänta på poängterar är att det finns förlåtelse, när det har gått fel. Bekänn synderna, ta emot Guds nåd och förlåtelse, försök bryta det felaktiga handlingsmönstret och bestäm dig för att från och med nu försöka leva efter Guds vilja! Det som är gjort kan inte göras ogjort, men ett nytt liv kan börja nu!

Jämför med kung David: "Då erkände jag min synd för dig, jag dolde inte min skuld. Jag sade: ´Jag vill bekänna mina brott för Herren.´ Och du förlät min synd och skuld". (Psaltaren 32:5)

Att stå emot trycket
Vår kultur har kallats för "the sex-mad society". Är det så? Är det möjligt att ändra på? Kan man gå mot strömmen? Det kräver i så fall medvetenhet och en aktiv vilja att leva annorlunda än majoriteten.

Det viktigaste är att Gud säger ja till sex i dess rätta sammanhang. Sedan bör du tänka igenom på förhand vad du vill och inte vill i ett förhållande för att undvika frestelser som är svåra att motstå "i stundens hetta". Om du är tillsammans med någon, tala öppet med varandra om var gränsen går. Det är lättare att hålla på den om båda är överens innan. Det gör det också lättare att tala om sådana saker i framtiden.

Läs också Bibeln regelbundet så att du "förvandlas genom förnyelsen av era tankar" (Romarbrevet 12:2). Du blir mer lik Jesus.

Var går egentligen gränsen?
Gud sätter inte gränser för att hindra livsglädje och utveckling, utan för att vi ska kunna leva fritt och öppet på ett sätt som varken skadar oss själva eller andra. Han vill ge liv i överflöd.

En klar gräns är redan dragen: Samlaget tillhör äktenskapet, oavsett om man är säker på att gifta sig eller inte. Ett bra råd (som kan verka tråkigt) är: Sätt hellre gränsen för tidigt än för sent. Tillsammans kan man i kärlek komma fram till vad som gäller för just den egna relationen utan att någon behöver känna sig oälskad. Kärlek handlar mycket om känslor, men inte bara känslor, utan även vilja, handling, omsorg, trofasthet och ansvar.

Sambo – varför inte?
Vilka skäl kan kristna ha för att flytta ihop? Är skälen till att flytta ihop utan att gifta sig tillräckligt goda? Är de etiskt hållbara?

Du kanske tycker att det är en privatsak! För samhället är samlivet mer än så. Det gäller inför familj, släkt, vänner, försäkringsbolag, bank och andra. "Vad är mitt, vad är ditt? Vems barn ska ärva mig?" osv. Både vid separation och dödsfall, är skyddet sämre vid sammanboende än vid äktenskap.

Sammanboende bygger inte på trohet på samma sätt som ett äktenskap. Det är lättare att "smita ut bakvägen" om man tröttnar. "Vi prövar och ser hur det går" i stället för "vi satsar till 100%".
Ett motiv kan vara: "Vi måste prova och se om vi passar ihop." Men kan man älska på prov? När tar provet slut i så fall? Äkta kärlek förutsätter förpliktelser och helhjärtat engagemang.
Det finns ingen statistisk grund för att ökat sammanboende ger starkare äktenskap för att man har provat på innan man gifter sig.

Jesus relaterar till skapelseberättelsen när han talar om Guds ordning för det livslånga äktenskapet: "Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt."

Utifrån det bibelordet kan man se att äktenskapet innehåller följande tre delar:
* En offentlig handling: lämna (Observera att detta sades redan till Adam som inte hade några föräldrar.) De två bildar en ny social enhet, dit inte föräldrarna hör på samma sätt som tidigare.
* Trohet: hålla sig till.
* Sexuellt samliv: bli ett kött.
Ordningen bör noteras: lämna och hålla sig till föregår att bli ett kött.

Att leva ensam
Alla blir inte två! Bibeln visar som en tydlig livsväg att man inte måste bli det.
Det handlar inte om bättre eller sämre utan om Guds kallelse. Några är kallade till äktenskap, andra inte. Det kan verka orättvist, men vi har ju alltid olika kallelser i livet.
Att leva ogift betyder att man kallas till något, inte ifrån: till tjänst i Guds rike som ogift. Vad är det då som är värt att vänta på? Jo, Jesus, Livets Herre, min brudgum.

Det kan vara lätt att tänka så om man känner den kallelsen. Men om man "bara blir över då"? Då får man öva sig att låta den kraft man skulle ha lagt i en parrelation kanaliseras på andra sätt: att älska Herren, att älska många människor utan sexuell relation, i bön, bibelläsning och förbön. När det blir svårt att acceptera livet som ensam behövs kristna vänner som ber, församlingsstöd och själavård.

Varför är det då värt att vänta?
Samlag och sexualitet binder ihop två människor intimt. Det sätter djupare spår än de flesta tror. Bindningen kanske gör att man gifter sig trots att andra sidor i relationen inte är så bra.

Att vänta innebär övning i att avstå och göra offer – nödvändiga egenskaper i ett äktenskap. Det blir en bra motvikt mot "the pain avoiding society", d v s att man i vår tid inte orkar vänta på någonting utan måste ha allt "nu". I väntandet ligger en utvecklingsmöjlighet, man växer som människa!

I äktenskapet kan man utvecklas tillsammans i samma takt och troheten gör att man känner att man duger och inte behöver känna otrygghet och rädsla för att bli övergiven på grund av att ens partner har hittat någon trevligare, snyggare, intressantare.