Skrivet av Kersti Karlsson

Allt vad Gud har skapat är underbart. Särskilt det liv som han har skänkt till oss var och en. Alldeles unikt är det liv som jag har fått av honom. Vad gör jag då av det? Än har Gud inte skänkt just mig en livspartner. Visst frågar jag mig ofta varför. Och visst händer det att jag kan längta mig nästan till döds efter någon att ”hålla i handen”, någon som alltid finns nära mig. Ändå tycker jag inte att mitt liv är förfelat. Tvärtom tycker jag att jag lever ett rikt liv - törs man säga det i denna sexfixerade tid? Jag har nära vänner, jag har ett arbete som jag trivs med och jag har en rik fritid, som till största delen just nu är fylld av tankar om vad mission egentligen är - här i Sverige och i andra länder.

Vad hade då Gud tänkt när han skapade människorna? Jo, Gud skapade oss till man och kvinna, var och en med sin skönhet, till att verkligen ha glädje av varandra. För att vi inte skulle behöva vara ensamma. Gud välsignade oss på ett sätt som bara Gud kan göra.

Dessutom uppmanade Gud oss att vara fruktsamma och föröka oss. Den uppgiften har alltså jag, som singel, inte uppfyllt. Tyvärr är det nu så i vårt välordnade land att vi klarar oss ganska bra utan varandra. Man ska vara ”oberoende”. Varför det? Det är väl fint att bero av någon annan för sitt välbefinnande?

Som kvinna kan jag ha ett välbetalt jobb och klara det mesta själv. Visst är det fördelar med det, men också nackdelar. Det finns alldeles för många ensamstående i våra led, det tycker jag faktiskt!

För er ungdomar som är på väg ut i livet skulle jag önska att ni fick se att livet är så rikt på så många olika sätt. Att ni inte går på niten, som reklam, filmer och tidningar vill få er till, att börja med sex så fort ni bara kan. Det är ju en trend just nu att behoven ska tillfredsställas omedelbums. Var tar då all den fina längtan vägen? Som har något riktigt fint att se fram emot? Det tror jag att vår skapare hade menat när han gjorde oss till man och kvinna. Och välsignade oss.