Skrivet av Mikael Hansson

Gud har skapat mig till den jag är. Det är inte mitt "fel" att jag älskar och blir förälskad i andra kvinnor, säger Liselotte. I många år var hon mobbad, men idag kan hon stolt säga att hon är lesbisk och katolik. Liselotte berättar:
Jag kom till katolska kyrkan 1981, blev katolik 1983. För två år sedan på första advent gick jag till kommunionen (nattvarden) i min församling i Stockholm. Jag satte mig på min plats och då hör jag en röst i huvudet: "Min vän, min vän, varför har du övergivit mig?" Det var första gången på
många månader som jag gick till kommunionen.

Jag började skaka i hela kroppen och grät så mascaran rann. Jag är helt övertygad om att det var Jesus röst jag hörde, och det i sin tur betyder att Han vet att jag är lesbisk och ändå älskar mig.

Du menar att det är Guds mening att du ska vara lesbisk. Så när du blir kär i en annan tjej är det något som Gud vill?
Gud har skapat mig till den jag är. Det är inte mitt "fel" att jag
älskar och blir förälskad i andra kvinnor. (Dessutom är jag numera förlovad med Marica och jag är både monogam och trogen.) När jag nu dessutom har hört Jesus röst och vet att Han älskar mig, även om jag är lesbisk.

Du har berättat att folk pekat finger och någon har också spottat på dig. Hur orkar man med sådana angrepp?
Minns Jesus ord på korset: "Förlåt dem, ty de vet icke vad de gör..." Nej, det är inte lätt att människor som kallar sig kristna beter sig på det här sättet. Jag blev ju mobbad 10 år i skolan (grundskolan och ett år på gymnasiet) också, så jag är ganska van vid människors dumhet. "Mot dumheten
kämpar vi Gudinnor förgäves."

I min församling där jag bodde i Stockholm, bytte folk bord om jag kom och satte mig, satt jag redan valde de ett annat bord. Ja, det känns tufft och orättvist.

Har du problem med det som står i Bibeln om homosexualitet? Hur ser du på det?
Ordet homosexuell fanns inte på Bibelns tid, utan kom i slutet av 1800-talet. Det berömda avsnittet om att en kvinna ska inte ligga med en kvinna som hon ligger med en man och vice versa handlar om analsex. Dessutom fanns det manliga bordeller i det gamla Grekland. Läs gärna Rut 1:16-17, är inte det ett lesbiskt förhållande? Om inte, vad är det då?
Läs gärna även om David och Jonatan oxå. Många av de som hänvisar till tidigare nämnda ställe, "glömmer" bort att det några rader längre ner står att en kvinna som har mens ska gå med en bjällra runt halsen och skrika "oren, oren". Hur många gör det i dag? Inte jag i alla fall.

Men ännu får du inte viga dig i en kyrka. Blir du arg över det? Eller ledsen? Är kyrkbröllop något som du vill?
Jag blir mest ledsen. Eftersom jag tycker att ett samkönat äktenskap också är ett sakrament där man lovar varandra trohet och kärlek. Nu är ju Marica med i Svenska kyrkan, så vi kan viga oss där om det kan bli aktuellt.

Blir du ifrågasatt när du är ute på nätet?
Menar du det att jag är katolik? I så fall, så har vissa tagit avstånd, med tanke på allt dumt som katolska kyrkan gjort och sagt angående homosexuella. När papa, påven, härom året förlät många grupper för de brott som kyrkan gjort, nämnde han inte de homosexuella, vilket gjorde väldigt ont. I USA finns det föreningar för AIDS-sjuka katolska präster, så vad har jag då gjort för "fel" när jag älskar andra kvinnor? Wakie, wakie, papa!

Är det jobbigt, besvärligt, att bli ifrågasatt?
Självklart är det det! Det tog många år innan jag fick Lesbisk+Katolik=Sant! att stämma för mig, men nu tycker jag att det är självklart!! Att vara både lesbisk och katolik är JAG!! Jag kan inte vara något annat!! Det är också det jag syftar på när jag säger att det är Guds mening med mitt liv att jag ska vara den jag är!! Samtidigt har jag nu så pass stor självkänsla att jag tycker de missar mig om de vänder mig ryggen.

Har du fått fler vänner via internet?
Jodå, visst har jag det! Jag träffade ju min nuvarande fästmö via internet!! Hon gick in på min sida (på Sylvia) och skrev: "Hej! Du verkar vara en kul och spännande tjej att lära känna. Vill du lära känna mig?" Hon har inga problem med att jag är katolik, då hon själv är med i Svenska kyrkan. Men jag har även lärt känna flera andra, numera nära, vänner på internet.

Ofta när man känner sig lite "annorlunda" i en stor grupp, känns det som man är ensammast i världen, men tack vare internet så har jag förstått att jag inte är den enda homosexuella katoliken. Nu kan jag tänka att det finns över en miljard medlemmar i katolska kyrkan, så varför skulle just jag vara ensam.

Hade jag haft tillgång till internet redan när jag gick i skolan, så hade det säkerligen blivit mycket mer uthärdligt. Kanske jag sluppit ärren från alla självmordsförsök, både de yttre och inre.