Skrivet av Mikael Hansson

– Åke Greens predikan bygger på dålig teologi. Vi kan inte dela hans bibelsyn, gudsbild och människouppfattning, menar Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundets föreståndare, Göran Zettergren, Svenska Misisonskyrkans föreståndare samt pastor Lennart Molin. Ett av problemen med Åke Greens predikan är att den saknar en själavårdande dimension och att den visar brist på respekt, skriver de tre i en artikel i tidningen Sändaren, den 27 januari 2005:

”Det finns en obehaglig brist på respekt för människor som i Greens predikan utvecklas till ett förakt för dem som tänker annorlunda än han själv. Hans förkunnelse saknar en själavårdande dimension. Möjligen vill han bli martyr genom att provocera, men vi tycker att man borde kunna kräva ett uns av ödmjukhet inför att Ordet kan uppfattas och faktiskt också betyda något annat än vad Åke Green anser. Bibelordet är väl ändå förmer än dess uttolkare.”

Dålig teologi ska mötas med öppen debatt
Men samtidigt som de tre ledarna inom Baptistsamfundet och Missionskyrkan tar avstånd från pastor Åke Greens predikan försvarar de hans rätt att predika utifrån sitt samvete:
”Även om vi alltså menar att Åke Greens predikan bygger på dålig teologi, så har han ändå en självklar rätt att uttrycka vad han anser vara en moraliskt förpliktande förkunnelse. Det är viktigt att försvara religions- och yttrandefriheten. Dålig teologi och moraliserande förkunnelse skall bemötas med saklig kritik och debatt, inte med fängelsedomar. Samtidigt som vi bestämt tar avstånd från Åke Greens predikan, så försvarar vi hans och varje annan predikants rätt att predika utifrån sitt eget samvete.”

Trots att de försvarar Åke Greens rätt att fritt predika återkommer Wiborn, Zettergren och Molin fram till nödvändigheten av att vara ödmjuk i predikosituationen.
”En viktig fråga är vilket ansvar en predikant har för det han eller hon säger. Det är självklart att kyrkorna inte är frizoner, där man har rätt att kränka och uttala sig diskriminerande."

Det betonar också att predikan är en del av själavården och därför inte får hanteras hur som helst.
"Det som sägs från predikstolen skall genomsyras av respekt och kärlek. Om predikan är en del av själavården, och det borde den vara, så skall den vara uttryck för omsorg om den enskilda människan. Därför får man inte i en predikan säga vad som helst. Det är predikantens ansvar att ta hänsyn till hur det uppfattas som man säger och inte bara vad man tror att man säger.” avslutar de sin debattartikel i Sändaren.

Gå till tidningen Sändaren.