Skrivet av Maria Hammarström

När det gäller andra religioner än judendomen och kristendomen så kan man rent allmänt säga att de fem stora världsreligionerna har vissa bud och plikter gemensamma: Döda inte! Stjäl inte! Ljug inte! Bryt inte äktenskap! Islams heliga skrift är Koranen. Enligt muslimsk tro är Koranen Guds ord, given av Gud till Mohammed. Ingen ska alltså ha skrivit ned den utan den är en direkt manifestation av Gud på jorden. Detta ger Koranen en ställning inom islam som närmast liknar den ställning som Jesus Kristus har inom kristendomen

Dessutom finns berättelserna om Mohammeds liv, som kallas Sunna, och lagen som grundar sig på Koranen, som kallas Sharia. Dessa tolkas och tillämpas sedan litet olika i olika traditioner. Enligt Koranen är mord förbjudet. Men vissa brott kan förtjäna dödsstraff (t ex mord, sex utanför äktenskapet, dråp i samband med stöld) även om omvandling till t ex bötesstraff istället är möjligt.

Det finns idag många muslimska länder där dödsstraffet används, och ofta - men inte alltid - motiverar man det med religiösa texter.
Krig mellan araber är också otänkbart enligt Koranen, medan krig mellan muslimer och icke-muslimer är möjligt om man skyddar muslimskt område från angripare. I praktiken har det tänjts till att gälla också anfallskrig. (2 Suran vers 186-187)

Buddhismen och hinduismen skiljer sig från de tre ovanstående religionerna.Medan judendom, kristendom och islam är bokreligioner med varsin helig skrift som tolkas av ett prästerskap, som gör officiella uttalanden, så saknas det ett sådant centrum i buddhism och hinduism.

Buddhismen och dödsstraff
Buddhismen har ingen gud, utan koncentrerar sig på människan och frågan om hurdan hon är och hur hon skall leva sitt liv. En av de fem grundreglerna inom buddhismen är att inte döda något levande, vilket gör att många buddhister är strikta vegetarianer, för att undvika att ta djurens liv. Likaså är krig något absolut orätt för en buddhist. Men i praktiken finns det stor frihet för den enskilde att tolka vad grundreglerna betyder.

Hinduism och dödsstraff
Hinduismen är en tradition med en mångfald olika gudar och olika skrifter. Respekten för allt liv är grundläggande i hinduismen precis som i buddhismen, och många hinduer är vegetarianer. Lagen om karma innebär att dina handlingar bestämmer hur du kommer att återfödas – onda handlingar ger ett dåligt utgångsläge i nästa liv, goda handlingar ger dig en bättre möjlighet när du föds på nytt. Osjälviska och goda handlingar som görs för sin egen skull ger till slut befrielse från återfödelsen. Eftersom icke-våld är en grundprincip är krig fel och att döda är en av de handlingar som ger dålig karma. Samtidigt är det tillåtet, ja nödvändigt, för krigarkasten att göra militärtjänst för att göra sin plikt. Det blir individens ansvar att bestämma hur man skall leva efter grundreglerna, och även hinduiska stater använder sig av dödsstraff.

Dödsstraffet i världen idag
Som vi har sett har alla fem världsreligionerna ett förbud mot att döda. Men i praktiken finns det möjlighet att göra undantag från förbudet inom alla religionerna. Om vi tittar på de länder i världen som idag inte bara har dödsstraffet i sin lagstiftning utan också avrättar människor så är det många av dem som har islam som dominerande religion. Men beror det på att islam som religion skulle vara mer positiv till dödsstraff eller på att dessa länder har politiska system som inte bygger på demokratiska ideal eller respekterar mänskliga rättigheter?

Att inte fler latinamerikanska länder, där katolicismen är dominerande religion, avrättar folk beror kanske mest på att massor av människor istället dödas utan rättegång av dödspatruller eller bara försvinner spårlöst i polisens våld… Och i USA, som är ett land där de flesta är kristna, ökar nu antalet avrättningar för första gången på tjugo år…

Även länder med buddhistisk religion, som Japan, eller hinduisk religion, som Indien, har dödsstraff och avrättar folk. Så i praktiken verkar det inte vara enbart vad religionen säger som avgör hur mänskligt liv respekteras, utan inställningen hos människorna, och de politiska systemen.