Semlor på fettisdag och sedan fasta

Fettisdagen är inte någon kristen högtidsdag. Fettisdagen firas inte i kyrkorna med att vi äter semlor och bär fram grädde på altaret till Guds ära. Och vi har inga ritualer eller gudstjänstformer för att fira fettisdagen. Så den är inte en kristen högtid på så sätt. Dagen efter, askonsdagen, är däremot en kristen högtid då den är den första dagen i fastan. Kring askonsdagen finns det en mängd ritualer och ordningar att följa. Det är till exempel inte alls ovanligt med gudstjänster på askonsdagens kväll då vi får ett kors inritat med aska i pannan. Låter kanske märkligt men det handlar om att fastan vill hjälpa oss att avstå från en massa saker som binder oss och tar vår tid. Och askan är då en symbol för att sånt som tar vår tid och är onödigt borde få brännas upp till aska.

Men fettisdagen, då? Ska inte kristna fira den? Jo, den ska också firas på ett sätt för den är den sista dagen innan vi går in i fastan. Och eftersom fastan enligt gammal kristen tradition bland annat innebär att vi ska avstå från diverse mat så blir det inte så mycket ätande under de 40 fastdagarna från askonsdagen och framåt.

Inför 40 fastedagar är det därför läge att frossa lite. Därför har vi semlor på fettisdagen. Mycket grädde ska det vara och extra fint vitt vetemjöl i bullarna. För när man har ätit gruvliga mängder med grädde och mandelmassa och bullar kan man med glädje säga "jag har gjort det där nu, nu kan jag gå in i fastan".

Sett utifrån det perspektivet är fettisdagen en dag som kristna gärna kan fira, även om det inte är en "kristen högtid". Och egentligen, skulle jag kunna säga, är det bara den som går in i fastan som ska fira fettisdag. För vitsen med fettisdagen är ju att äta upp sig för att sedan avstå. Och den som inte avstår något under fastan har väl inget för att man vräkte i sig och frossade på fettisdagen?
Kommentarer (0)add comment

Skriv kommentar

busy