Skrivet av Maria Hammarström

Bibeln är inte en mystisk eller obegriplig bok. Men alla som läser Bibeln tolkar den, precis som vi gör med allt vi läser. Det är inte säkert att du automatiskt när du läser en bibeltext uppfattar den mening som författaren lade in i den, eller det budskap som Gud ville förmedla med den. Bibeln är inte en mystisk eller obegriplig bok. Men alla som läser Bibeln tolkar den, precis som vi gör med allt vi läser. Det är inte säkert att du automatiskt när du läser en bibeltext uppfattar den mening som författaren lade in i den, eller det budskap som Gud ville förmedla med den.

Textebs betydelse
Bibelns texter ska läsas som berättelsen om vem Gud är och vad han vill med mänskligheten, vem människan är och vad som är förutsättningen för ett gott liv tillsammans med Gud och andra människor. Men varje enskild text har en speciell historia och en speciell målgrupp, därför kan inte alla texter läsas som instruktionsböcker i hur man skall leva. En bra början är att försöka ta reda på vad texten betydde för dem som den först riktades till.

Vi påverkas av det vi bär med oss
Alla läsare kommer till bibeltexten med vissa förutfattade meningar. Vi är präglade av vad vi redan vet och hört om Bibeln, den tradition och kultur vi är uppvuxna i, o.s.v. Det är inget fel, bara man är medveten om det, och är öppen för att ta in mer kunskap och bli överraskad av texten. Förhoppningsvis kommer man till texten, beredd att upptäcka något man inte visste förut, och lämnar texten, delvis förändrad av mötet med den.

Frågor inför bibelläsning
Vi "påverkar" texten med våra förväntningar, men vi och våra förutfattade meningar kan också påverkas av den! Frågor du kan ställa till texten:

a) Vilken typ av text är detta? (Se nedan för en uppräkning av olika typer av texter som finns i Bibeln.) T.ex. en historisk text eller ett brev handlar om en speciell tid och en speciell grupp människor och kan inte automatiskt läsas som en allmängiltig uppmaning att göra samma sak som de.

b) I vilken historisk tid och sammanhang skrevs den? Vet man mer om varför den skrevs och vilka behov som fanns då så är det lättare att se vad den har att säga oss idag.

c) I vilket större sammanhang ingår just den här texten? Man kan aldrig lyfta ut en enskild bibelvers och dra slutsatser av den. Varje textbit ingår i en större helhet, som vi behöver se för att förstå delarna.

d) Analys av texten: vilka personer och platser talas det om, vad betyder det som står i texten? En del ord och begrepp är historiska, en del ord hade en speciell betydelse just då de skrevs ned. Sådant kan man behöva ta reda på mer om genom uppslagsdelen i Bibeln eller bibelstudieböcker.

e) Tolkning: vad betydde detta när det skrevs ner? Hur kan det användas på vår tid och i våra sammanhang? Hur kan jag följa det som står? Ett budskap som sattes på pränt för länge sedan kan vara relevant och användas på många olika sätt idag.

Olika bibeltexer
Det finns olika typer av bibliska texter. Så här kan en indelning se ut:

Historiska berättelser, t.ex. Andra Mosebok, Josua, Domarboken, Krönikeböckerna och Konungaböckerna, men också i Nya testamentet i t.ex. Apostlagärningarna. De berättar om hur Gud handlar med människor, ger oss exempel på Guds handlande och en del förebilder men är inte allmängiltiga lagar för vårt liv.

Poetiska texter och sånger, t.ex. Psaltaren och Höga visan, är böner, kärleksdikter och lovsånger till Gud, men också uttryck för klagan, förtvivlan, ånger och hopp om förlåtelse. De kan hjälpa oss att upptäcka hur vi kan be till och umgås med Gud.

Lagtexter, t.ex. Andra, Tredje och Femte Mosebok innehåller lagar för det judiska folket. Dessa lagar uttrycker Guds vilja med sitt folk i praktiska och religiösa regler och tillhör det gamla förbundet mellan Gud och judarna. De kan inte överföras till det nya förbundet i Kristus och gäller alltså inte automatiskt för kristna.

Vishetslitteratur, t.ex. Ordspråksboken, Predikaren och Jobs bok, ställer Guds vishet mot människans vishet, vill ge goda råd och principer för livet.

Profetior, är inte alltid förutsägelser om framtiden, utan är Guds budskap till en speciell person eller en speciell grupp människor. Profetböckerna i Bibeln är bl.a. Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Jona, Amos och Sakarja.

Jesu undervisning: finns i de fyra evangelierna, Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Jesus berättar om vem Gud är, vad Guds rike är och vad Gud vill med oss genom olika bilder och berättelser. Han ger oss mönster att leva efter, som vi sedan måste förstå och använda utifrån våra egna liv och våra livssituationer.
Liknelser är en typ av historier som Jesus använder, som ofta lånar en bild från det som var människors vardagsverklighet. Budskapet är enkelt och bilden ska inte övertolkas. Ofta har liknelsen en provocerande knorr, som skall få människor att reagera. (Ex. Lukas 15:1-7, liknelsen om det förlorade fåret.)

Brevtexter – breven i Nya testamentet, t.ex. Romarbrevet, Korintierbrevet, Petrusbrevet, skrevs ofta till en speciell grupp människor för att uppmuntra och tillrättavisa dem i en speciell situation med särskilda problem.

Apokalyptiska texter (texter om tidens slut), t.ex. Uppenbarelseboken, delar av Daniels bok och Hesekiels bok, är drömmar eller visioner riktade till människor i en svår situation av förföljelse och utsatthet. Deras avsikt är att varna och ge uppmuntran genom att visa hur händelserna hänger samman med Guds kosmiska plan att rädda människorna.

Hur ska man göra när man läser en bibeltext?
1. Närma dig texten med förväntan och uppmärksamhet, ha gärna penna och papper till hands för att anteckna dina frågor och funderingar inför texten. I de flesta moderna bibelutgåvor finns det korta introduktionstexter till varje bibelbok, som sätter in texten i ett sammanhang. Läs dem först. Använd gärna uppslagsdelen i Bibeln eller en bibelkommentar för att slå upp ord och sådant du inte förstår. Försök först se vad textens budskap handlade om då den skrevs.

2. Be gärna över den text du läser, ta med dina frågor också i bön till Gud. Ta gärna med dig en kortare text från din läsning som du kan komma ihåg, meditera över, sitta med en stund flera gånger i veckan. Dela gärna din bibelläsning med andra i en mindre grupp, där ni kan hjälpa varandra med era upptäckter och frågor. Fundera över om texten har ett budskap till just dig? Ger den mig ett löfte, en varning, ett råd?

3. Om du är ovan bibelläsare, börja gärna med Markus eller Lukas evangelium. Vill du börja i Gamla testamentet, läs t.ex. Första och Andra Mosebok, men hoppa över de långa lagtexterna som fortsätter in i Tredje Mosebok. Psaltaren är en bönbok som används av kristna ännu idag.