Katoliker och protestanter är två grenar på samma träd
Både katoliker och protestanter är kristna. Även om synen på nattvarden och på kvinnors möjligheter att bli präster skiljer sig mellan kyrkorna så finns det också mycket som förenar. Lena Peterson är präst i den protestantiska Svenska kyrkan och Ola Samnegård är kateket i katolska kyrkan. De tillhör olika samfund med olika kyrkoordning, med grunden i deras kyrkors tro är ändå lika - en tro på att Jesus var Guds son. Här berättar de både om skillnader och likheter mellan de båda kyrkorna.
Lena Peterson är först ut och berättar om sitt perspektiv på frågan. Katoliker och protestanter är kristna och därmed grenar av en och samma religion, skriver Lena Peterson och hon fortsätter:
Skillnaderna är för den enskilde numera inte så stor, på många område har katoliker och i varje fall delar av protestantismen (främst anglikaner och lutheraner) närmat sig varandra de senaste 50 åren.
Det har även skett officiellt, genom deklarationer där man i fina ord beskriver vad man är överens om och konstaterar att gamla fördömanden inte längre gäller. Trots det finns det en del skillnader, varav jag enbart nämner några. Det gäller t ex att de lutherska kyrkorna i regel är landskyrkor, där varje lands kyrka är självbestämmande, medan katolska kyrkan på ett annat sätt är en sammanhållen kyrka med påven som överhuvud.
Kyrkorna delades på 1500-talet
Så till frågan om katoliker och protestanter. Anledningen till varför vi idag är delade får vi söka åren före och runt 1500-tal, i den västliga delen av den kristna kyrkan. (Som då varit särskild från den östliga delen i flera hundra år.) Då fanns det några personer som ansåg att kyrkan och dess ledning (påven) handlade fel.
Luther var en av dessa som protesterade, men det fanns flera. De ville refomera kyrkan, dvs förändra det soom enligt dem var fel. Det handlade bland annat annat om vem som skulle bestämma i Europa, om hur stor Påvens makt skulle vara och vem som skulle utnämna biskopar. Det handlade också om Bibelns ställning, bland annat i förhållande till traditionen.
En annan viktig sak vad det som kallades avlat, dvs att system som vuxit fram som lite slarvigt uttryck innebar att man kunde "köpa sig fri från sin synd" genom att ge gåvor till kyrkan. Luther tyckte också att människor skulle få fira gudstjänst på sitt eget språk och att alla skulle få ta emot både bröd och vin i nattvarden. Det fanns också rent teologiska frågor inblandade, till exempel frågan om vad som kom först, Guds villkorslösa förlåtelse eller människornas gärningar.
Ville hålla samman kyrkan
Förmodligen ville de flesta reformatorerna att förändringarna skulle ske i en kyrka som fortfarande var EN sammanhållen enhet, men reformerad. Riktigt så blev det inte. Det fanns många furstar och kungar som såg att de nu kunde få en chans att slippa makt från påven och de stöttade några av reformatorern.
Något förenklat kan man säga att efter detta uppstod de lutherska nationalkyrkorna (protestanter) i Sverige m fl länder samt Church of England. Strax efteråt skedde också en reformation inom den delen av kyrkan som fortfarande var lojal med påven och som nu kallas den romersk-katolska kyrkan.
Kyrkorna har närmat sig varnadra
På senare tid har kyrkorna närmat sig varandra igen och sett att på många punkter handlade stridugheterna om missförtånd och att man ville gå olika långt i reformarbetet. På många plan samarbetar romerska katoliker och olika protestantiska kyrkor. Konflikter i form av att man har olika åsikter inom kristenheter förekommer lite varstans idag, men ofta begränsat till "ordkrig" eller t o m konstruktiva samtal om kristen tro från olika synvinklar som innebär en utveckling. Däremot är det idag inte så vanligt att det förekommer
krig där olika kristna grupper står emot varandra.
Synen på Maria skiljer
En annan skillnad är synen på Maria, som i lutherska kyrkor är en viktigt förebild medan man i katolska kyrkan ser henne som förmedlerska och ber till henne. Omdebatterat, fast till vissa delar kanske inte så väsentligt för den enskilde kyrkomedlemmen, är skillnaden i regler för och även delvis i synen på biskopar/präster/diakoner.
Män och kvinnor som präster
I katolska kyrkan kan enbart män som vill leva i celibat bli präster, medan lutherska kyrkor tillåter giftermål och i allmänhet numera även kvinnor. När det gäller nattvarden så har Svenska kyrkan och lutherska kyrkor överhuvudtaget ett öppet nattvardsbord, dvs den som är döpt är välkommen att ta emot nattvard, oavsett i vilken kyrka personen är döpt.
Katolska kyrkan menar att nattvarden skall firas av de som tillhör samma kyrka (och därmed förutsätts dela samma syn på kyrkans tro och liv). Så länge vi inte är ense, t ex om vem som får vara präst så kan vi inte heller dela nattvard, menar katolska kyrkan. Där är nattvarden målet för enheten. Lutherska kyrkor ser nattvarden som ett medel att nå enhet. Katoliker tillåter däremot gemensam nattvard vid vissa tillfällen och av särskilda själ.
Lena Peterson, präst i Svenska kyrkan
Ur ett katolskt perspektiv
Ola Samnegård, som också svarar på frågor på Bibelsajten, är katolik och berättar utifrån sin kyrkans ståndpunkt.
Ola Samnegård skriver:
Först av allt vill jag säga att katolicism och protestantism INTE är olika religioner. Vi är alla kristna och bekänner Jesus som Herre och Gud. Det viktigaste är att vi lyssnar till och följer Jesus och hans bud.
Detta svar du får av mig kommer i huvudsak från ett katolskt perspektiv, då jag själv blev katolik för fem år sedan efter att ha varit troende protestant.
Men jag vill börja med att kort återge protestantiska uppfattningar. De flesta protestanter idag hade nog svarat att man kan blanda hur man vill. De ser de olika samfunden som komplement till varandra. Det finns dock en liten grupp av protestanter som inte ser katoliker som kristna. Det finns också ståndpunkter mitt emellan.
Jesus grundade en kyrka
Nu till min och Katolska Kyrkans uppfattning. Jesus grundade bara en Kyrka. Han utsåg ett ledarskap som byggde på de tolv apostlarna. Dessa apostlar utsåg i sin tur efterträdare som i sin tur utsåg andra och så vidare. Detta ämbete är garant för att Kristi lära förs vidare i oförvanskad form. På enskilda håll i Kyrkan kan dock misstag och felaktigheter begås i Kyrkans namn, men den officiella läran kan aldrig förvanskas. Under 1400- och 1500-talet så förekom en del missbruk från prästerskapets sida. Martin Luther var bara en av flera kritiker av dessa missbruk. Tyvärr så ledde konversationen mellan Luther och Kyrkans ledning till att man totalt fördömde varandra som djävulens hantlangare. Kyrkosplittringen var ett faktum.
Barnet med badvattnet
Jag som katolik tycker att Luther tyvärr kastade ut barnet med badvattnet, det vill säga han tog avstånd från mycket som var bra samtidigt som han tog avstånd från det som var dåligt.
Denna konflikt har lett till att kristenheten än idag är uppsplittrad i olika samfund, fastän Kristus bara ville ha en enad Kyrka. Detta är sorgligt. Dock har inte de kristna idag någon personlig skuld till splittringen. Även om jag som katolik tror att sanningens fullhet finns i Katolska Kyrkan, så är jag övertygad om att man även i andra samfund kan nalkas Kristi Sanning och Kärlek.
Ola Samnegård, kateket i katolska kyrkan
Katolsk frågelåda
Mer om den katolska kyrkans syn på protestantismen kan du läsa i den katolska frågelådan Fråga prästen.
Fader Daniel skriver om protestantismen
Skillnader mellan katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkorna
Kommentarer (3)
Skriv kommentar
Visa/dölj kommentarformulär
Nomis
skrev:
|
... Katolska och Ortodoxa Kyrkan är möjligen "grenar på samma träd", men protestanterna, som ändrat både i Bibeln och i den kristna läran, kan knappast tillräknas samma status som de som bevarat den sanna Tron. |
kn
skrev:
|
... Det är uppenbart att "protestanter" här primärt avser de liberala statskyrkorna. Bibeltrogna "protestanter" tar avstånd från statskyrkosystem, kvinnopräster, ekumenik, etc. |
