1-2 Krönikeboken
Bild: Jonas Nimmersjö
Namn efter namn efter namn. Släktled efter släktled. Krönikeböckerna har tröttat ut mer än en ivrig bibelläsare med alla uppräkningar och namnlistor över olika släkter och över funktionärer vid templet i Jerusalem.
Men här finns också texter som fascinerar. Som till exempel när drottningen av Saba kom på besök till kung Salomo eller när filistéerna sände runt kung Sauls huvud i landet som bevis för att de vågat mörda den stora kungen.
Krönikeböckerna avslöjar inget om vem som är författare till böckerna. Inte heller får vi veta något om när de skrevs. Några forskare har föreslagit att Krönikeböckerna skrivits av Esra någon gång på 400-talet f Kr, men det är långt ifrån säkerställt.
När man studerat Krönikeböckerna närmare har man kunnat se att de består av texter som med största säkerhet kommit till vid flera olika tidpunkter. Den slutliga sammanställningen av dessa texter är förmodligen från 300-talet f Kr.
Från första början var förmodligen de två Krönikeböckerna och Esra en enda sammanhängande historisk berättelse.
Arvet från förfäderna
- Vi är ättlingar till den förste människan Adam! Vi är släkt med den förste patriarken Abraham! Vi kommer i rakt nedstigande led från kung David!
För Krönikeböckernas författare var det viktigt att visa att Israels folk kom från förfäder vilka var utvalda av Gud själv att bilda ett förbund med Gud. För att visa detta inleds 1 Krönikeboken med en lång uppräkning av alla släktled från Adam till Abraham. Uppräkningen fortsätter med att berätta om Abrahams söner Isak och Ismael och vilka barn dessa i sin tur fick. Därefter får vi följa släktleden ända fram till kung David och hans barn.
Krönikeböckerna har en stor förkärlek för att rada upp namn i långa listor. Här finns mängder av släktled och ättlingar, här berättas om vilka som var präster, leviter och till och med dörrvaktare i Jerusalem.
Vi får veta vilka som var Davids hjältar och anhängare och att det var Ussa och Ajo som körde vagnen med Guds heliga ark.
Alla dessa namnuppräkningar har gjort Krönikeböckerna till en svårknäckt nöt för alla de som någon gång beslutat sig för att läsa hela Bibeln från pärm till pärm. Bara att ta sig igenom vad alla tempelsångarna hette kan göra en nutida läsare svettig.
När Krönikeböckernas författare ska redogöra för att Asaf, Josef, Gedalja, Sackur, Jisri, Netanja, Buckia och en massa andra för oss obekanta sångare tjänstgjort vid templet har många idoga läsare känt en stor lust att hoppa ett antal sidor framåt i texten.
En stor del av Krönikeböckerna ägnas åt kung David och hans son kung Salomo. Vi får följa hur templet i Jerusalem byggs upp under Salomos ledning och hur förbundsarken med lagtavlorna som Mose en gång fått direkt ur Guds hand på berget Sion förs till templet.
Här får vi också veta hur det gick till när den sköna drottningen av Saba kom på besök till kung Salomo. Kung Salomo gjorde stort intryck på henne och hon blev utom sig av förundran, som författaren uttrycker det.
Krönikeböckerna berättar också om de många krig som Israels folk gick in i och hur Jerusalem så småningom intogs av fiender och hela folket fördes bort till fångenskap i Babylon.
Särskilda händelser och texter
Släkttavla från Adam till Abraham (1 Krönikeboken 1:1-27)
Kung Sauls död (1 Krönikeboken 10:1-14)
Guds ark flyttas till Jerusalem (1 Krönikeboken 15:25-29)
Kung Salomos makt och rikedom (2 Krönikeboken 1:13-17)
Templet i Jerusalem byggs (2 Krönikeboken 2:17-4:22)
Drottningen av Saba kommer till Salomo (2 Krönikeboken 9:1-14)
Jerusalem faller (2 Krönikeboken 36:13-21)
