Kristendomen och sjukvården

Hej!

Du undrar hur kristendomen har påverkat sjukvården, vilket är en ganska vittsyftande fråga som därför är svår att svara på. Å ena sidan kan man säga att kristendomens människosyn – att varje människa är oändligt värdefull i Guds ögon - är en förutsättning för idén att alla förtjänar vård. Med en människosyn som säger att bara de starka och friska, eller de som har pengar och kan betala för sig, har ett värde och förtjänar att överleva blir en allmän sjukvård något onödigt. Med kristendomen försvann seden att sätta ut oönskade barn eller gamla och sjuka för att bli av med dem. Varje människa hade ett värde.

Å andra sidan, rent historiskt är det också sant att när den kristna kyrkan växte fram i Europa under medeltiden var fattigvård och sjukvård naturliga delar av t.ex. klostrens ansvar, och det är först gradvis i modern tid från 1700-talet och framåt som sjukvården mer och mer övergått till att helt bli statens ansvar i västvärlden. Även i Sverige finns diakoni-institutioner som Ersta i Stockholm, som kombinerade utbildning av diakonissor med sjuksköterskeutbildning och ett sjukhus drivet på kristen grund, som påminnelser om den täta historiska kopplingen vård-kyrka.

Ett tredje svar kan ju vara de etiska diskussionerna som vi sett mer och mer på senare år när den medicinska tekniken utvecklas: är det rätt med alla former av konstgjord befruktning? Vilka blir konsekvenserna av en mer och mer förfinad genetisk diagnostik? Var går tidsgränsen mellan för tidigt födda barn och rätten till abort? Kan det vara tillåtet med dödshjälp i vissa fall? Här handlar det inte bara om vad som är möjligt att göra, utan om synen på människan, och vad som är rätt att göra, ofta i en balansgång mellan omsorg om individen och större principiella frågor. Här är kristen etik en av flera bidragsgivare i det offentliga samtalet om vad som är en god vård.

Hoppas att detta kan vara en hjälp för dig att tänka vidare.

Allt gott,

Maria Hammarström, församlingspedagog i Svenska kyrkan.