Julstressen hade lagt sig och jag satt inne i kyrkan på gudstjänst. Jag var, som jag varit alldeles för ofta den senaste tiden, helt okoncentrerad. Prästen pratade om stjärntydare som skulle komma till Jesus och jag tänkte på hur mycket jag längtar efter att känna Guds kärlek strömma genom mig konstant och hela tiden. 

Just i den stund då jag tänkte "Jesus var är du nu?" var det som om jag blev blind från allt verkligt för en sekund. Allt jag kunde se framför mig var ett vitt ljus och det kändes som om någon omfamnade mig. En röst sa till mig "Jag är här, jag  hör dig. Var inte rädd." 

Jesus är nära, Jesus är här och Jesus älskar oss. Jesus kom  till den lilla kyrkan där lilla jag satt och där mina tankar inte alls hade fokus på ordet. Han visste att det gått allt för länge sen jag senast kunde säga att jag känt på riktigt att Gud är med mig och jag behövde ett lyft. Jesus fanns där för mig när jag behövde det som mest. Han såg mig och han fortsätter se mig. 

Det som är så fantastiskt med Jesus är att han inte bara ser mig. Han ser dig, din granne, Obama, människor som lider i Haiti. Alla älskar han och alla vill han omfamna. Han har varit en av oss, vandrat på samma jord och känt vad vi känt. Jesus hör dig när du ropar, så tveka inte! Säg det högt så det hörs, viska det tyst och försiktigt eller tänk det. 

"Jag är här, jag hör dig. Var inte rädd."