På vägen hem från ungdomsgruppen igår fick jag en underlig känsla som kröp sig in i hela kroppen. Jag brukar annars alltid be om skjuts hem, men jag kände att jag behövde vara själv en stund. Under två kvällar i rad hade jag varit på meditationsgudstjänster i församlingen och där börjat tänka en hel del. På vägen hem slog tanken mig så stark att jag inte visste riktigt vad jag skulle göra, mer än att jag behövde vara för mig själv.

Jesus firade också påsk, fast inte av samma anledning som kristna gör idag. Jesus firade påsken till minne av uttåget ur Egypten (för er som inte känner att ni har så bra koll så är Prinsen av Egypten ett hett tips!). När judarna firar påsk samlar man sin familj och ställer till med en väldig symbolfest, man sätter t.ex. fram en bägare med vin till Elia, den kommande profeten som sägs komma innan Messias. Elias bägare får inte röras, än mindre drickas av.

Kommentar (1) Läs mer...

Julstressen hade lagt sig och jag satt inne i kyrkan på gudstjänst. Jag var, som jag varit alldeles för ofta den senaste tiden, helt okoncentrerad. Prästen pratade om stjärntydare som skulle komma till Jesus och jag tänkte på hur mycket jag längtar efter att känna Guds kärlek strömma genom mig konstant och hela tiden. 

Just i den stund då jag tänkte "Jesus var är du nu?" var det som om jag blev blind från allt verkligt för en sekund. Allt jag kunde se framför mig var ett vitt ljus och det kändes som om någon omfamnade mig. En röst sa till mig "Jag är här, jag  hör dig. Var inte rädd." 

Jesus är nära, Jesus är här och Jesus älskar oss. Jesus kom  till den lilla kyrkan där lilla jag satt och där mina tankar inte alls hade fokus på ordet. Han visste att det gått allt för länge sen jag senast kunde säga att jag känt på riktigt att Gud är med mig och jag behövde ett lyft. Jesus fanns där för mig när jag behövde det som mest. Han såg mig och han fortsätter se mig. 

Kommentar (0) Läs mer...

Nu har vi kommit in i adventstid, och de känns i vart fall omkring mig som jobbar i kyrkan, de är jul och julmusik, körerna börjar öva på klassiska sånger och barngrupperna målar änglar och pratar om Jesusbarnet.

Personligen jag har väldigt mixade känslor inför julen, den ena delen av mig älskar julen, den kristnahögtiden, vad Gud gjorde genom sin son för oss,  lät sig födas för vår skull, julen rockar på de planet. Alla tända jul, värme, omtanke, solidaritet, de tycker jag väldigt bra om... men å andra sidan så har vi den väldigt kommersiella julen, köphetsen där man triggas till att köpa de dyraste gåvorna, coolaste leksakerna och fokus hamnar bortom de "egentliga" eller så blir de för mig iaf.

Nästa år, dvs 201o, ska jag inte fira en vanlig jul, eller dvs en traditionell svensk jul. Utan kommer vara i Malawi i sydöstra Afrika, och jag ser fram emot de. Vegetarian som jag är så behöver jag inte heller fundera på julbord med vegetariska alternativ, hur bra som helst! Utan kan fokusera lite mer på vad julen för mig egentligen handlar om, att vara tillsammans med sina medmänniskor!

Kommentar (0) Läs mer...

Jag har tänkt att jag kanske tror att "helvetet" skulle kunna vara att leva jorden efter de goda slängde ner de elaka änglarna från himmelen (änglarnas syndafall, ärkeängeln Mikael). Det är här vi plågas på olika sätt och jag tror inte Gud har ett helvete, iallafall inte som vi ser på TV, med i sin skapelse. Människornas och änglarnas syndafall får som konsekvens att vi är fast på jorden med hemskheter, som vi tillsammans skapar. Gud kallar på oss och vill visa oss den rätta vägen genom vad Jesus sagt och gjort.

Jag tror att Judas kom till himmelen för att han måste haft en given plats för Jesus skulle skapa en ny religion, om han nu skulle det. Men, då kommer vi in på problemet om vilka som är Guds utvalda folk. Det kan omöjligt vara så att de krista bara är det utan det måste vara judarna också för Gud har lovat. Det står i Bibeln, Guds ord, men det står också att det finns ett helvete.

Kommentar (0) Läs mer...

Nu var de dags för andra inlägget och jag har egentligen gått och grunnat på vad jag ska skriva under tre-fyre dagar, men jag har fått lite av prestationsångest. Vad ska man skriva, men tänk om de inte blir tillreckligt bra, tänk om jag inte lever upp till alla de förväntningar som de har på mig som bad mig, just mig skriva här på Bibelsajten. Jag har tänkt och funderat, jag vill skriva om något bra, något fräckt, vitsigt, klokt och intressant men som inte är alldeles för klyschight.

Men så tänkte jag när jag satt i bilen på vägen hem (jag har inte körkort så jag kan sitta och tänka och pula med annat) och funderade på de om Gud hade prestationsångest när jorden skapades. För om inte annat de var ju sjukt mycket ansvar Gud hade på sina... ja, på sig, fast om Gud inte hade skapat jorden så hade vi ju faktiskt inte vetat något annat heller och då hade de väl inte varit några problem... egentligen? Eller vi hade inte veta om de då vi troligtvis inte hade funnits. Och då är de ju så fantastiskt bra att varken du eller jag kan svara på frågan OM, för de kan ju bara Gud, och jag tror faktiskt inte Gud kommer att svara, inte så konkret som i en brinnande buske i varje fall, för då skulle jag nog bli ganska så rädd... Hade konfirmander häromdagen och de var roligt och givande som vanligt och de var en blandning mellan seriösa samtal, lek, drama och andak. Men de ställde en fråga under ett av samtalet vi hade och i min hjärna blev de ganska så fel... "Om Jesus inte hade tagits ner från korset, hade han inte återuppstått då?" Alltså jag förstår precis vad konfirmander menar, men min tanke gick direkt till trosbekännelsen "korsfäst, död och, sedan lämnade vi honom där" och jag fick göra att för att hålla lugnet när man känner hur skrattet hopar sig i magen. Men frågan var ställd så ärligt och så oskuldsfullt, men jag är tacksamt att konfirmanden inte riktade frågan mot just mig i första hand. Men jag älskar oskuldsfullheten hos konfirmander.

Kommentar (0)

I några veckors tid har denna fråga präglat allt jag gjort. Vem kommer till himmelen och varför? För att kunna ta ställning i just denna fråga krävs att man tar ställning i en hel del andra också. Finns det ett liv efter döden? Kommer man till himmelen när man dör? Var kommer man om man inte kommer till himmelen? Är det samma sak att komma till himmelen och ha evigt liv? Det var bara de första jag kunde komma på, men som ni förstår är det många frågor som spelar roll.

Enligt min tro och mitt tänk, helt personligt och jag kan inte säga att jag grundar allt detta på vad som står i Bibeln, är att om man kommer till himmelen är det detsamma som att ha evigt liv. Jag tror och utgår helt ifrån att det finns möjlighet till ett liv efter döden, därmed inte sagt att alla gör det. Jag tror att Gud ger alla människor möjligheten att komma till honom och han älskar alla. I Bibeln står det talat om ett helvete, men det tar vi i ett annat inlägg!

Om vi kollar i Bibeln ser vi genast massor med problem om vilka som ska få komma till himmelen. I gamla testamentet, GT, står det att judarna är Guds utvalda folk på flera olika ställen. I nya testamentet, NT, står det i Joh 3:16 att "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv." I Joh 14:6 läser vi "Jesus svarade: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."

Kommentar (1) Läs mer...

Jag heter Frida och jobbar som ungdomsledare i kyrkan och är dagligen i kontakt med ungdomar och konfirmander med olika tankar och funderingar. Jag träffade ett gäng med fjolårs konfirmander som ställde just den frågan ”Hur religiös är du?” Frågan är väldigt direkt. Men jag fick ändå tänka efter, men de första som slog mig var; kan man vara mer eller mindre religiös?

Jag sa till killarna; Ni får bestämma hur religiös jag är. Jag tror på Gud, skapelsen, Bibeln, Jesus, alla Hans under, korsfästelsen och uppståndelsen, jag tror också att de är okej för mig att skratta, leva livet, vara glad, gå på bio, lyssna på hårdrock och metal, gå på konserter, dansa, resa och träffa människor, bli kär, ha en relation, kyssas, ha sex, gifta mig, precis som alla andra. Många jag träffat har sagt ”kyrkan är bara byggd på förbud!” Men är den de? Vi har de tio budorden, men säg vart vi får mörda? Vart de egentligen är bra att ljuga eller vara avundsjuka? Tänk på att vila ibland (sabbatsdagen) är inte de bara bra för vår egen skull så vi inte arbetar ut oss? Så hur religiös är jag?

Kommentar (2) Läs mer...